Brutalpass, en härlig upplevelse

Kvicksilvret hade sjunkit ner mot -10 grader, på marken låg ungefär en dm snö som gnistrade i solskenet. 10 tappra själar gav sig ut på årets brutalpass. Marianne, Anna och Markus sprang en för dagen jämförelsevis något kortare långpass och stod sedan för ypperlig service med vätska och energi.

Först sprangs en slinga på ungefär 9 km innan vi återvände till Hagstugan för lite vätske och energipåfyllning. Humöret var såhär långt på topp och första timmens snacktema "Allmänt skitsnack" var avklarat. Andra timmens tema var "Utveckling".

Lukas, Miguel, Erik, Johan, Robban och Oscar

När klockan visade på över tre timmar sa agendan "Målsnack". Här någonstans började tröttheten märkas av och bla Oscar som var riktigt kaxig före start började bli rikligt sliten.

Oscar börjar tröttna

Efter ganska precis tre timmar kom vi åter till vätskestation ute i skogen där våra eminenta langare stod. Här valde Oscar, Robban och vår italienske vän Miguel att kasta in handduken och åka med i bilen hem. Erik tog ett mellanting och valde väg/stig hem medan tre tappra krigare begav sig ut på banan igen.

Marianne står redo med varm saft

Endast vi tre (Peter, Lukas och Johan) fick uppleva temat "Djupare diskussioner" där innehållet är stämplat som hemligt. Vi fick även nöjet att extrainsätta ett femte snacktema då klockan passerade fyra timmar. Temat liksom innehållet är stämplat som hemligt och stannar inom kretsen för dem som var ute länge på brutalpasset. Klockan rullade iväg till 4.33 och med en längd på 32.5 km innan vi åter fick se Hagstugan. Vill man veta vad som sas under de sista timmarna så ges en ny chans till brutalpass om ett år, för den som vågar anta utmaningen.