Regn och rusk när Jukola avgjordes i vildmännens skogar

Årets resa gick mot säregna skogar i den del av Finland där ryska och inte svenska är andraspråk. Med 20 mil till både Helsingfors och St Petersburg är det inte konstigt att förstå de ryska influenserna i den vid sjön Saimen underbart vackert belägna staden Villmanstrand (eller Lappeenranta som våra finska vänner föredrar att kalla staden).

Med ett konstant regnande de 24 timmar vi var på den föredömligt uppbyggda arenan, var vi många som fick uppgradera vår packning med stövlar, regnbyxor osv. Tur då att LOKs tre damlag lyste upp tillvaron med sina fantastiska framfarter i den inledande Venlakavlen (ni som kan er litteraturhistoria vet att namnet härstammar från den tjej som de 7 bröderna var intresserade av). LOK-ettan med Kajsa-Sofia-Therese-Alva susade fram till en slutlig 22 plats i den mycket hårda internationella konkurrensen vilket är en prestation i toppklass. LOK-tvåan och LOK-trean hade både rutin och debutanter i dessa sammanhang och tillsammans överträffade de allas förväntningar. LOK-två med Hanna, Klara, Tove, Amy landade på plats 195 och LOK-tre med Julia, Johanna, Frida S, och Frida A slutade på en hedersam 291:a placering.

Regnet tilltog och vinden piskade i ordentligt på det enorma arenagärdet. Gummistövlarna hade sedan länge sålt slut i sportförsäljningen och priset på regnbyxor var så högt att enbart norrmännen hade råd med denna lyx. Markan var som en torr kobbe i ett världshav av lera och här serverades den utsökta lokala specialiteten karelsk stek med potatismos till alla icke-vegetarianers stora förtjusning. Alltmedan militären hjälpte LOK-herrarna att flytta sitt militärtält - något man beslutat att göra efter ihärdiga försök med att gräva diken - började förberedelserna inför jukolastarten.

Årets jukola var inte riktigt den försommarfest som det brukar vara med prunkande vägrenar av lupiner och käringtand och med mattor av glimmande skogsstjärnor i de högt belägna finska moarna. Istället var det olika nyanser av novembergrått som dominerade när klockan närmade sig 23 och jukolastarten. Det horisontella regnet vräkte ner och det bildades små sjöar i lervällingen där löparna värmde upp. Klockan slog hel och en elakt hackande kulspruta till startsignal kunde inte nog tydligt påminna om kopplingen till ett slagfält snarare än folklig idrottstävling. LOK-ettan med Per-Niklas-Rasmus-Atte-Maxim-Henrik-Peter är nog efter omständigheterna ganska nöjda med sin 89 plats där framför allt Rasmus gjorde ett mycket fint lopp i nivå med de allra största stjärnorna. LOK-tvåan hade greppet om förstalaget till en början och kunde till slut stämpla in som 261 lag efter stabila insatser av Fredrik-Albin-Johan P-Sofia-Julia-Erik B-Alva. LOK-trean kämpade tappert och kunde efter en heroisk sistasträcka springa i mål som 458: Johan Å-Pedro-Åke-Therese-Magnus-Jörgen-Kajsa. Utan hjälp från flera venlor hade lag två och tre fått det svårt att ta sig runt, så dessa insatser bör därför tillskrivas några extra erkännanden och tapperhetsmedaljer.

Jag är djupt imponerad av alla löpare som dagen och natten igenom trotsade naturens mäktiga krafter, och utan knot gav sig ut i mörker och blåst för att göra sitt yttersta för laget och klubben. Trots misären som bredde ut sig överallt där vi trampade runt, så genomförde ni era lopp på ett fantastiskt sätt och visade en stor värme i ert sätt att ta hand om nya och gamla jukolalöpare i hela gemenskapen som omgärdar denna resa i österled. Nästa år fortsätter vi att utforska de norra delarna av Karelen då Joensuu och Kalevan Rasti står som värd för arrangemanget. Om våra leriga sinnen har torkat tills dess så ses vi igen!

//Per Carlborg

Länkar som hör till denna nyhet
En del bilder
Resultat
Kartor