Venla och Jukola 2023

Det blev fredag och ett kavlugnt Östersjön väntade på oss. Efter vad jag tror var en hyfsat god natts sömn för de flesta bar det av till Borgå cirka 5 mil öster om Helsingfors. Från pre-camp gänget som varit på träningsläger dagarna innan (med vissa inslag av sol och bad) kunde vi läsa terrängrapporter. Dessa berättade bl.a. att berg i dagen ritas med grå färg och att mossarna när man väl förstod att man var i dem var snabblöpta.

Väl framme slogs tältet kvickt upp vid TC och EMIT brickorna gjordes klara. Alla sökte sig till skuggan iom att himlen var molnlös och att Finland, temperaturmässigt, hade förflyttats till norra Afrika. Som tur var hade vi denna gång flyt med korta avstånd mellan buss, TC, växlingsplats och sovplats.

Snabbt upp med tältet innan Venla starten.

Det dammade om start-gärdet när de drygt 1500 Venla lagen gav sig ut i skogen påhejade av en entusiastisk finländsk speaker, stor publik och hög volym i högtalarna. Alla 24 Venla löparna i de 6 LOK lagen genomförda sina lopp med bravur speciellt med tanke på den medelhavsliknande värmen och den något orienteringstekniskt utmanande terrängen. Mängden vatten som dracks och mängden vätskeersättning som blandades runt i vattenflaskorna slog antagligen rekord.

I skymningen var det fortfarande lite över 20 grader och det var dags för de nästan 1700 Jukola lagen att starta. Samma entusiastiska finländska speaker och CHA CHA CHA med Käärijä på maxvolym gjorde att avståndet mellan de 300 militärtälten vid sovplatsen och startplatsen kändes som 5 istället för 500 meter.

Finska armén fixade tälten vid sovplatsen.

Efter någon form av vila var det så dags för mig att göra premiär i Jukola på sträcka 5 och jag hann precis ut innan omstarten vilket var skönt. Det var varmt, det var lite klurigt, det var finländare som ropade kodsiffror på finska men det kändes helt ok. Innan tävlingen så hade jag läst att det fanns två sista kontroller och min skulle vara en stor Jukola logo. Så jag blev paff när jag, nöjd hade tagit den sista orienteringskontrollen, insåg att min sista kontroll var den som satt vid slutet av staketet istället. Ridå ned - jag hade sprungit sträcka 6 istället för sträcka 5. Lärdomen är att kolla inte bara lagnumret utan även sträcknumret på kartan.

Så vi var 35 Jukola löpare fördelat på 5 lag som var godkända på de banor som var och en sprang men iom att undertecknad sprang fel bana blev tyvärr ett lag inte godkänt. Extra eloge till Anna W och Maja P som dubblerade och sprang dryga 9 km även på söndag morgonen.

De flesta av LOK:s Jukola löpare.

Så var det då det här med min gemensamma upplevelse med Kasper Fosser. Det visade sig att vi båda sprang sträcka 6 (jag hade ungefär 70 minuter längre sträcktid) och vi var båda inblandade i att våra lag tyvärr inte blev godkända. Jag sprang med fel karta och han glömde sin EMIT bricka i en baja-maja. Ingen av oss kommer nog göra om samma misstag igen.

Till sist ett extra stort tack till vår fantastiska UK Christian E som med sin outtröttliga energi pusslar ihop lagen och peppar alla.

// Johan Jylltorp